Begrepp som utmanade den neurologiska normen

Från nittiotalet och framåt öppnade Internet nya vägar för information och kommunikation om autism. På nätet fanns felaktiga orsaksteorier och överdrivna löften om sensationella behandlingar, men också värdefullt vetande, praktiska vardagstips och möjlighet till kontakt mellan människor. Det var på Internet som två nybildade begrepp spreds i början av tjugohundratalet. För första gången var det … Fortsätt läsa Begrepp som utmanade den neurologiska normen

Bättre än att sörja

I början av nittiotalet väckte Jim Sinclair uppmärksamhet med texten "Don´t mourn for us", Sörj oss inte. Fram till nu hade autism ofta setts som en tragedi och orsak till föräldrars besvikelse och sorg. Den sorgen, menade Jim, handlade inte om barnet med autism. Den handlade om förlusten av ett tänkt barn som aldrig funnits. … Fortsätt läsa Bättre än att sörja

Kylskåp som inte frostar av

Redan innan autism kallades autism hade psykoanalytiker pekat ut föräldrar som orsak till att deras barn var psykotiska, barndomsschizofrena, atypiska eller "nervösa". När diagnosen tidig infantil autism introducerats i mitten av fyrtiotalet blev det på femtiotalet en vanlig föreställning att barnen blev autistiska på grund av känslokalla föräldrar. Det var framförallt mammor som pekades ut … Fortsätt läsa Kylskåp som inte frostar av

Flickan i glaskulan

Boel var på femtiotalet först i Sverige med att ge ett ansikte åt ”autistisk” som sätt att vara. På sextiotalet gav hon också Sverige och världen en bild av autism som skulle leva kvar i årtionden. I böcker, artiklar, radio- och teveprogram, på konferenser och i andra sammanhang användes ända in på 2000-talet liknelsen med … Fortsätt läsa Flickan i glaskulan

Fyra tusen timmar

Ivar Lovaas del 2: När Autism Society of America bildades 1965 gav de stöd för beteendemodifikation där det användes skrik, slag och elstötar. Det sågs som ett fungerande sätt att få barnens uppmärksamhet. Ruth Sullivan som var ordförande i föreningen på sextiotalet sade fyrtio år senare att det kunde vara svårt att förstå hur det … Fortsätt läsa Fyra tusen timmar

Pojken som var rädd för Alfred Hitchcock

Ivar Lovaas del 1. Många personer i autismens historia framstår som karismatiska och komplexa. En av de som sticker ut på det sättet är Ivar Lovaas. På sextio- och sjuttiotalet gav han autistiska barn örfilar och elchocker för att förändra deras beteende och såg samtidigt fram mot ett samhälle med större tolerans för variation. Senare … Fortsätt läsa Pojken som var rädd för Alfred Hitchcock

Zappare

När Autism Society of America höll sin andra årliga nationella konferens 1970 innehöll programmet något helt nytt. William Donovan, en ung vuxen person med autism medverkade på scenen. Det var första gången som någon med autism deltog i ett publikt sammanhang för att berätta om sig själv och sina erfarenheter. Två år senare medverkade en … Fortsätt läsa Zappare

Tomheten i hallen

Under en stor del av nittonhundratalet ställdes många föräldrar till autistiska barn förr eller senare inför frågan: Tänker ni fortsätta ha barnet hemma? Det fanns inget stöd från samhället för familjer som ville ha barnet hemma. Barn med autism som sågs som svårskötta växte under flera årtionden istället upp på någon form av institution. När … Fortsätt läsa Tomheten i hallen

Mjörnhemmet och början på en forskningsgärning

Mjörnhemmet var Sveriges första behandlingshem som helt inriktade sig på barn med autism. Där arbetade de med betingning och beteendeterapi. I början av 1970-talet blev den unga läkaren Christopher Gillberg ombedd att titta till barnen. Efter det första mötet med autism på Mjörnhemmet skulle han ägna resten av sitt yrkesliv åt utvecklingsrelaterade och barnpsykiatriska tillstånd. … Fortsätt läsa Mjörnhemmet och början på en forskningsgärning

Leo Kanner och Donald Triplett: En av oss

Tredje delen av tre om Leo Kanner och Donald Triplett: I början av sjuttiotalet gjorde Leo Kanner en långtidsuppföljning av hur det gått för de elva barnen från hans artikel 1943. Donald hade tagit examen från college. Han hade arbete, spelade golf, reste och deltog i föreningsliv. Det hade inte gått lika bra för alla … Fortsätt läsa Leo Kanner och Donald Triplett: En av oss