Flickan i glaskulan

Boel var på femtiotalet först i Sverige med att ge ett ansikte åt ”autistisk” som sätt att vara. På sextiotalet gav hon också Sverige och världen en bild av autism som skulle leva kvar i årtionden. I böcker, artiklar, radio- och teveprogram, på konferenser och i andra sammanhang användes ända in på 2000-talet liknelsen med … Fortsätt läsa Flickan i glaskulan

Tomheten i hallen

Under en stor del av nittonhundratalet ställdes många föräldrar till autistiska barn förr eller senare inför frågan: Tänker ni fortsätta ha barnet hemma? Det fanns inget stöd från samhället för familjer som ville ha barnet hemma. Barn med autism som sågs som svårskötta växte under flera årtionden istället upp på någon form av institution. När … Fortsätt läsa Tomheten i hallen

Mjörnhemmet och början på en forskningsgärning

Mjörnhemmet var Sveriges första behandlingshem som helt inriktade sig på barn med autism. Där arbetade de med betingning och beteendeterapi. I början av 1970-talet blev den unga läkaren Christopher Gillberg ombedd att titta till barnen. Efter det första mötet med autism på Mjörnhemmet skulle han ägna resten av sitt yrkesliv åt utvecklingsrelaterade och barnpsykiatriska tillstånd. … Fortsätt läsa Mjörnhemmet och början på en forskningsgärning